Hanna

Daugava fanns i vimlet någonstans en promenad bort

förbi marknaden och alla kvinnor med fula läppstift

Vattnet fanns alltså alltid ganska nära men

vi blev aldrig renade och inte heller frälsta

vi bara dansade med fötterna ostadigt på kullersten

och skrattade oss hem via vind och snabbmatsrestauranger

Dimman var så tät så fort solen var borta

att man slapp se smutsen på andra sidan tågspåren

och strunta i att världen består av annat än blinkande ljus

Jag är inte helt säker på att den rätta världen ens gör det

Stockholm i November är inspirationsslakt

tänk att friheten finns så nära som på andra sidan havet

att man så lätt kan komma till en stad där man

aldrig riktigt kommer undan nattens skuggor

klockan fjorton vid mjölkdisken och

alltid till slut hamnar i samma säng det är

det som är trygghet i ett dimmigt kaos av

baileys, cigaretter och gapskratt

Jag vill veta hur man aldrig åker hem igen

från platsen där Öststaternas Big Ben

stod utanför köksfönstret

En förgiftad man svenska hjärtan du behöver aldrig mer vara rädd jag ska slåss i dina kvarter elden varje litet steg sjumilakliv kom kampsång nu kan du få mig så lätt oh la la jag vill ha dig pojken med hålet i handen ditt kvarter jag vill gå hem med dig ta det lugnt med mig ingenting är vettigt 03.30 naked girls rädsla closer sex and candy hanna där var vi förenade de tomma stegen give a little love

Vi röker ju ändå bara

för att mäta avståndet

mellan alla andra och oss själva;

Om röken slår deras ansikten

är vi tillräckligt tätt intill

och om inte

är det som vanligt

bara hälsosam distans

(min cancer är inte din)

Jag har inte hittat någon

med likadana lungor som mina

och likadana ögon som

ser världen i ett fläckigt ljus

med en likadan mun som är

lite för liten för sina för stora ord

Jag har bara hittat jävlar som

hittat på vad deras hjärtan sagt

och trott att närheten var vår

en och samma men

min är flyktig och deras låtsad

Röken kanske slår dem

men aldrig på rätt sätt

Och närheten blev aldrig ens vår

för det är höst nu,

frosten skiljer varma händer

från våra kalla

Allt faller samman och allt faller sönder och bildar nya konstellationer som atomer och kemiska reaktioner och det faller sig naturligt att faller en så faller alla och allt blir nytt och bättre någon gång till sist och det är bra men fan vad ingenting någonsin håller

Sprickor i väggarna och hånskratt i taket

färgen faller och vi målar om igen

Jag letar vidare

och jag kryper

redan på alla fyra

alltid redo

i alla lägen

som en riktig hora!

Han häromdagen var en som alla

och säkert inte ens så snäll

men allt jag behöver är

lite manlig uppskattning

så det gör inget

Kärlek är en illusion för de med mycket tid

och jag har så jävligt bråttom

Som lusthus kantade av hallonbuskar men med kanyler över hela golven så infekterade har vi blivit av vår låtsade bitterhet gentemot varandra och situationen vi alltid infinner oss i och hur skulle vi kunna sluta när det är just det som får allt att bli romantiskt they tried to make me go to rehab but I said no, no, no…

Jag älskar att fly från allt som är verklighet och

former av allt som ser ut som en sanning

Och därför älskar jag

distans och längtan och allt

som inte behöver vara

på riktigt

på en söndag

Jag blir så trött på mig själv

och att jag längtar efter lögner och

hans påkomma bild av mig

- Ett beundransvärt kärlekens fantasifoster

som finns någonstans ibland

men aldrig alltid

Han är en sådan som uppskattar ärlighet

men jag vet inte riktigt hur man gör

Kanyler och hallonbuskar eller vad var det vi sa sjuka kontraster som gör sig bra på bild men är alldeles defekta och rentav livsfarliga i verkligheten

I
Det är inget
fast din hand är varm och
det kommer inte att bli något
fast det känns som att 
du ser mig lite mer
än alla andra gör
Sådana som jag med
sådana som du
det är en återvändsgränd
som tar slut där den börjar
 
II
Ikväll är det fult och oromantiskt
men så jävla vackert ändå
för det är fel men jävligt rätt
med dina händer överallt
Det pratas, men jag förstår inte
varför människor bryr sig
Vi är väl bara två impulsiva idioter
vilsna under varandras skinn?
 
III
Jag vet inte hur länge
man kan sitta och stirra ut bland löven
eller hur länge
man kan vara helt utslagen inombords
Jag tror inte direkt att du
tog något ifrån mig
det är bara ganska brustet, allt
Fördärvat som en busshållplats
efter nattliga sparkar och det finns 
inga förebyggande åtgärder
för sådant här
har jag hört

Ensamheten klär oss aldrig väl

så vi låtsas inte om den

vi tapetserar våra drygvita väggar

på fel sida av ett kallt hav

med bilder av döda ikoner

inte ens vi kallar dem sällskap

Men de är kanske det bästa vi har

när vi är för långt borta från varandra

för att ens veta om båda fortfarande andas

och om båda fortfarande minns

fingrar och revben och svarta lakan

och att du fan är det vackraste som finns
 
Här ramlar jag på stenar och jag ramlar
i mossa men jag gråter inte
mina tårar har aldrig varit till för dig
Mitt huvud bara passade bra i dina händer
dina fingrar ännu bättre i mig
Min spegelbild stämde med dina fantasier
men det är i och för sig
inte lika viktigt som att du
tittade genom fönstret
när jag gick
 

Älskar älskar inte älskar älskar inte

älskar

är ett ord jag inte kommer

använda förrän jag ska dö

vem fan älskar någonting

annat än livet

egentligen, så

Vill ha vill inte ha vill ha vill inte ha vill ha

vill inte ha

blev det

om det är jag eller

han vet jag inte

men det kanske

är ömsesidigt

och det kanske

är en konsekvens

av saknad, en

avsaknad av

resultat av att

vilja ha

Fan vad jag vill ha och vill ha

allt är för långt borta och

allt jag har är ändå

jävla prästkragar

Jag är hemma nu

och klockorna på varje jävla vägg

skriker åt mig att

jag fick tiden att gå för fort

men ändå kännas långsam

så jag tar diskussionen

- Det är inte mitt fel att solen inte

är uppe när mitt hjärta är det

De bara fortsätter skrika

ikapp med pulsen i mitt huvud

och värken i min kropp

som är trött på dans och

dekadens i varma skor på

fotbollsplaner och vattenpistoler med

vodka och langosrester och

flagnande näsor och gamla ex

gamla sex och nytt sex i

fel tält som ligger brevid rätt tält

som jag letar efter men inte hittar

trött på det

Ändå vill jag åka till en ö

ganska lagom långt borta från

stockholmshetsen och storstadstristessen

och jag vet precis vart den ligger för

att jag vet vem som är där ikväll

medan jag sitter i mitt kök och önskar

att tiden kunde hoppa över några dagar

Snälla för min skull jag

kan bara tänka på ölpirror och

sjunollor och lila artistband och

brösthår och förvirring och rödvin med

cola och honom

på en ö ganska lagom långt borta

jag vet precis vart den ligger

den ligger uppenbarligen helt fel till

eftersom jag inte ska dit

fastän han vill

och kanske jag

Jag har glömt hur det är att plocka blommor till någon, jag brukar göra allt för min egen skull. Men förra våren hade jag sprungit för någon annans skull och gett honom en hel jävla åker. Men sommaren i alla fall, vad alla har pratat om den. Nu står den här och jag ska dansa med den.

Det ligger par och hånglar under blommande kastanjeträd och det är sommar. Jag hade inte tänkt falla för någon den här sommaren, jag har redan skrapat upp för många knän. Men vad gör man om ens händer redan vet var de vill vara? Jag älskar frihet och jag älskar dekadens, att få bestämma helt själv vem jag ska gå hem med. Men vad gör man om ens fötter redan vet vem de vill gå till? Det verkar vara ett jävla projekt och det är så jävla långt att gå, men de verkar vilja det i alla fall.  Kan jag inte fortsätta att vara den som alltid blir för full och röker för mycket och sover ensam och skrattar åt allt hela sommaren? Vad gör man om hjärtat någon gång råkar få för sig att det vill något annat? Det ligger par och hånglar under blommande kastanjeträd och det är sommar.

Jag kom hem

väggarna var röda

jag hittade inte någon

någonstans ingenting

men mina lungor ekade

efter hans andetag eller något

löjligt, ja

Jag frågade mig

går det bra eller

går det som vanligt

Jag vet inte, svarade jag

Han känns ju bra i mig

men han lyssnar inte

på mig

när jag pratar

När mamma var liten

sade hon att hon ville bli balettdansös

vem fan ville inte bli det

Hela världen skulle dansa balett

i någon slags vacker salongsberusning i skymningen och, ja

nu tar hon hand om människor som är döda

som om de behöver någons sympati

Men vad gör du

varför gör du inte så?

Men för att jag kan inte

mina händer lyder inte

Vadå lyder inte?

Det går inte! de domnar

Pratar vi om sex nu?

Nej, vi håller käften istället

När pappa var liten

ville han bli bonde på en gård som sin farfar

fast hans farfar drack tills han dog

efter kriget, ni vet, fick han inte sova inne

om han hade druckit rent för att försöka få sitt samvete att bli det

så han somnade under ett träd en natt med all världens promille

och vaknade aldrig igen

Jag brukade kissa där när jag var liten

Du skulle möta mig med cykeln

jag hittade ju inte hem till dig

för det här var första gången

och jag har inget lokalsinne

Så jag parkerade cykeln vid

vad jag trodde var din parkering

och så helt plötsligt kom jag på

att du säkert bara jävlades och

nu stod du i ett fönster och skrattade

folk gör faktiskt sådant

Så jag tog min cykel igen och skulle

cykla nerför backen

men då kom du ut

fan vad du kom ut

När jag var liten

satt jag naken på en bokhylla

dinglandes med benen

och väntade på att bli kär

Mamma sa att kön skulle

ringla sig lång utanför min port

och jag trodde henne

för jag var liten och ville bara bli stor

Det behövs ingen kö
om bara du står utanför
för du spelar skivor som glänser i nätterna
och du säger att du ska
blåsa konstant liv tills du dör
Och att när du dör
så ska du flyga iväg i en såpbubbla
högt över Stockholmstaken en
augustikväll och sen ska du
spricka snabbt och plötsligt försvinna
mitt i en solfläck
Det är en syn att dö för
men det är kanske inte du

Ett billarm

en fågel

ett fyllo

eller ett barn

Jag vet inte vad det är som låter

klockan tolv utanför mitt fönster

i Novgorod, Rysslands äldsta stad

Det har till och med blivit mörkt

det händer inte så ofta här

i alla fall inte på våren

... och på kvällarna är det Satan själv som släcker gatlyktorna

Jag tror inte att jag vill åka hem

eller jo, det vill jag

men jag lämnar en liten smula

av mitt flackande hjärta här

Hos hunden man inte fick leka med

i klostret där man inte fick skratta

Hos munken som ritat vår buss i broschyren

och där vi inte fick märkas

... men det var fan vi som tände dem

bland bläckfisksallad och fiskgelé

och alla billiga cigaretter

i min förbjudna martini tonic och

i alla för ljusa nätter

Jag är ju så jävla ambivalent och

jag hoppar på väggarna samtidigt som jag

ligger still som under mitt sista andetag

det kanske inte är något fel på det

men jag kysser dig inte

så det verkar fel

Jag ser dig som en nattfjäril och

det känns bra att ha dig där jag

inte riktigt når

där jag kan skymta och känna men

dina vingar är för trasiga och tunna

ganska fulvackert på något sätt och

omöjligt som en gammal bok

om svarta katter och nakna män vid ån...

du vet vad jag menar

Men jag hinner inte fånga nattfjärilar när

jag klättrar på väggarna

och jag når dem inte

när jag ligger still

Sen går vi vilse där alla andra också gör det

i mörker som aldrig slutar vara upplyst med

låtsad förmögenhet och tvingade danssteg

Jag kan inte flyga

men jag trivs ändå

här nerifrån ser jag nästan vad du tänker

"Det var fan inte jag som pissade på hans själ"

men sanningen är

att man pissar på varandras

och det blir en tävling till slut

Fem miljoner kramar

och en kyss på kinden

var vad det blev

Fegare får man leta efter, jag vet

men modet finns där

i hans stora pupiller, jag lovar

för jag har sett det

och jag vet allt om händer som skakar

och hjärtan som vill

Så skål igen och för tusende gången,

för att våga fimpa en

nytänd cigarett för att bara få gå längs

disiga gator långt bort från vad som är hemma

med någon som en gång har varit

så jävla mycket

för nära

Det är för lätt att gå i bitar igen

och det är en konst att bara

glömma bort allt det där

om när man var femton år och blåögd

och allra helst ville ha just det

man om femton år

inser sig ha varit så jävla mycket över

Det är helt sjukt att jag kunde falla någonstans för dig

det är fan helt jävla sanslöst

Jag skäms nästan för att det tog så lång tid att inse

att det var fan helt jävla sanslöst sjukt att bli blind för någon

som var helt platt

helt hopplöst jävla 2D

Krossade pojkskärvor hit

och flickskärvor dit

men allvarligt talat

jag glittrar för fan åtminstone