______________________

Du vet en HÖGRE STÅENDE PERSON
Jag är en HÖGRE STÅENDE PERSON
Det var min psykossjuka granne som sa det
Snillen snor från snillen 
Han lärde mig det
fastän han menade sig själv
Vi kanske går sönder på samma sätt 
är det inifrån?
Det kan jag inte svara på
Min terapeut säger i alla fall att jag är klok
Jag håller med om det
lyckas väl med nyorienteringsfasen

______________________

Sorgekurva

*

   

Vi sade upp kontakten idag

När jag stängde dörren efter mig kändes det som den där stunden när han gått

när Simone kom upp

när jag började gråta på sekunden

och trodde att det aldrig skulle ta slut

**

    

Att tro att kärlek var att komma överens om att han aldrig skulle behandla mig såhär var ett misstag

Jag är olycklig ända in

ändå in så att det fan ekar

***

    

Ringde och flippade idag

tolv minuter efter noter

Skvätte allt över Botaniske have

han förtjänade det kanske

Jag vet inte

men förmodligen garanterat

Jag ångrar det ändå nu 

är i kph men lyckas inte vara så glad efter några öl

Han bad om ursäkt för att han fattar fel beslut

för att han inte svarar

för att han skriker

Han ber alltid om ursäkt och det ska alltid bli annorlunda

som en jävla farsa som dricker

men det blir alltid samma smärta för mig

”Det är för att vi är olika människor” säger han 

Som om han har rätt att inte veta 

efter tre år 

vem jag är

Det är svårt att se den stora bilden 

att han aldrig gör rätt i förväg

alltid ber om ursäkt i efterhand

istället för att tänka 

”Han har ju sagt 

’jag är ledsen’"

för jag saknar väl honom

vill inte ha det såhär

Men jag har gjort allt för att lösa det 

till gränsen av ett upplösningstillstånd

Jag är en enda självutplåning nu

Han har sagt mycket och inte gjort något 

och det är det som smärtar nu

****

   

Ni vet den där känslan av att en ni levt med i tre år dumpar er för att den behöver vara själv och sen hittar en ny efter ett ”par" (låt oss använda uttrycket som han använder det) månader ni vet den känslan? Känslan av en till sömnlös natt på grund av någon som aldrig lärde sig att bry sig om något annat än sig själv?

Ni vet den där känslan av att ändå veta att han aldrig får knulla lika bra igen?

Aa den

*****

 


______________________

Minns du den där frukosten på Stockholms centralstation på coffeehouse by george med väskorna efter första finlandsresan för jag skulle jobba kl 8? Du stannade kvar och vi åt frukost och satt och hånglade kl 06.30 och vi köpte bagels

Minns du när vi fick låna Js korridorsrum i två dygn och vi låste in oss och gick aldrig ut utom för att hämta lite glass och hade så jävla mycket sex tills du fick ont i kuken och var tvungen att gå till ungdomsmottagningen?
Sen frågade J om vi hade haft sex i hans säng och vi sa nej

Du kommer aldrig få det med någon annan

______________________

Du är inte ens värd mina ord längre
dit har vi nått
De är större än dig

______________________

Allt är i affekt
inget kan hållas emot mig
Det är en märklig fri värld för de sårade martyrerna
Allt vi gör är sanktionerat
  
  
  

______________________

En vacker dag kommer jag se er på kvarterskrogen
en oktoberkväll på studentpuben
Det finns inga alternativ
jag kommer slita dig i stycken 
Jag kommer kanske få dig att ångra att du lät mig känna på
den där fläcken under din haka där ditt skägg inte växer, den där första kvällen
Jag är fucking amazon
hela släkten vet det
Jag hämnas inte för att jag vill se dig lida
jag hämnas för att jag måste
 
Jag har levt dagar och nätter för dig
Jag har gett veckans första dag till dig, alltid om du velat ha den
Jag har samlat dina tårar och jag har låtit dig ta sats från mina starka händer
Jag har gett och jag har gett och jag har gett av allt för att du ska stå
Jag vacklar och sjuder långsamt nu
snart har jag bara ilskan kvar
Den kvällen brinner Lund
Det brinner inte för att jag vill 
det brinner för att det måste

______________________

"- Jag hade föredragit att vända blad. Man kan inte bestämma sig för att älska någon, inte heller för att glömma någon. Det är en tanke som man alltid har med sig. På dagen lever jag med henne, och när jag vaknar på natten är det henne jag tänker på. Man kan tröttna på en kvinna, vilja ha en annan. Det är inte kärlek, det är åtrå. Därför att den sanna kärleken sitter i själen. Det är i huvudet den befinner sig, och det finns dagar då jag tänker att det vore bättre om jag kunde glömma henne. Jacky, ge mig en dubbel pastis!"
- De obotliga optimisternas klubb

______________________

"Jag har ett problem med när det gäller logik. Jag har aldrig förstått hur man kan säga en sak och göra tvärtom. Att svära på att man älskar någon och göra den personen illa, att ha en vän och glömma honom, att säga sig tillhöra samma familj och inte veta mer om varandra än främlingar, att hävda att man har betydande principer och inte leva enligt dem, att försäkra sig att man tror på Gud och handla som om han inte finns eller att uppfatta sig själv som en hjälte när man uppför sig som en skitstövel."
- De obotliga optimisternas klubb

______________________

Nån jävla identitetskris med xxxx xxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxxx blir machohunk disco-DJ douchebag som jobbar med ******
Lämnar flickvännen när hon inte behövs som 
Språngbräda snuttefilt
Personlig coach räntefri kredit
Vegansk kock inredare syo-konsulent
 
Det går inte att leva med någon som världen gjort till en man och säga att en inte blev urholkad sen
En har inget kvar för en gav allt medan han samlade och tog sats

______________________

Hur kan du inte vara sentimental
fyra månader har gått?
Min mamma pratar om dig som om du väntade på mig i lägenheten
som om du inte var någon annan nu
som valt att bry sig om annat
som valt att bry sig om sig själv
Hur kan du inte vara sentimental 
fyra månader har gått?
Du är min sorg
kanske inget annat

______________________

Mitt flickrum är tapetserat med kängor cigaretter Parisresor och poesi

Bokhögar sprit och tonårshysteri

Man växte upp och visste inte vad man gjorde med sig själv

Ville bara vara någon men ville inte bli 

Det är lätt att vara efterklok

gråten flyttar ner i halsen 

Man ska inte vara så dramatisk längre

 

Det var innan dig 

det var innan allt sånt här

Innan man blev tyngd

av kärleken döden och existensen

Det som fanns var fåfängan

och älskan av en själv

 

Det fanns inget att lida för

det fanns ingen att offra

Det fanns inget att sörja än

för ingenting hade tagit slut

Allt var intakt och jag var skyddad

Det är lätt att säga att man är orädd då

 

Livet blir aldrig mer en startsträcka

inget limbo inga väntetider ingen gråzon

ingen hemmafest utan konsekvenser 

Livet bara kör vidare och livet kör över

Det är såhär nu 

och jag är ängslan


______________________

Jag sa grattis
Önskar verkligen att jag menade det 
men det gjorde jag inte
Jag var bara bitter
andra väljer soffor och har inflyttningsfest
vi har slutat här
Det har gått gott över en månad men jag
kan inte tänka på det
För mitt liv kan jag inte tänka på det
 
Man kunde önska att jag var stor nog 
för att säga grattis ens
Men det var jag visst inte heller
Känner mig liten mindre minst
ett gruskorn i ditt liv

______________________

Det finns så många saker jag hatar
Jag är illa omtyckt - skit i vad alla trodde
Det här blir väl min revolution
Allt för mig för ingen annan fanns där
Bara kvinnan som födde mig
och mannen som såg mig växa

_____________

 
Man säger att jag ska skriva
att jag vet att jag kan 
men jag vet inte vad
alla ord är dina
Alla glada gemensamma
alla tomma ekande efter dig
Vem skriver jag för 
mig?
Det blir vara brev
 
_______________________
 
Jag vet alla blickar som jagar efter dig
jag ser dem för min inre syn
medan jag blöder i ansiktet - hormoner eller sorg - 
och hör alarm när jag andas - dun dun dududun dudun dun - 
Inte svårt att se vem som blev lämnad
"hoppas du mår okej"
 
______________________
 
Kroppen i jorden och huvudet i dimman

______________________
 
Jag har stängt allt det här nu
Torka dammarna stanna klockorna stämpla ut och ställ in 
Jag övertalade mig att ta sats och säga ja och släppa ut och stiga in 
nu är jag som en igelkott på insidan
 
______________________
 
Du tog den finaste affischen med dig fast jag bad dig låta bli
det känns igen
Jag brukar vakna och se dig innan jag öppnar ögonen, så jävla sorgligt
Behöver en begravning för:
Barndomssinne
Förtrolighet
Själsfränder
Kompromisser
Förståelse
Kärleken

______________________

Trettionde januari

 
 
Det var en sådan här kall dag dagen efter den där dagen när min mamma födde mig
Snön var hal och himlen var grå och istapparna smälte och alla var rädda att tappa sina spädbarn i marken
Ingen tappade mig men idag en halv evighet och ett ungdomsliv senare undrar mamma varför mina ögon är så ledsna och pappa vill prata om någonting han inte vågar ta upp
 
 

Jag undrar precis som dem varför tiden går så jävla snabbt
Varför de blir äldre medan jag fortfarande känner mig som ett barn
Varför dygnen känns ännu kortare fast man är vaken hela nätterna och gör saker
som får vardagen att verka som en slentrian HELT JÄVLA OMÖJLIG att uthärda
Men det är väl meningen att det ska vara såhär för alla
Pappa säger att när man är tjugo har man inte samma insiktsfulla förståelse för livet som när man är sextio
och jävligt tur är väl det säger jag för varför fan skulle man annars behöva leva
När jag var tjugo tyckte jag att hela jorden kretsade kring mig säger säger han och jag säger att jag tänker låta den göra det hela jävla livet för varför skulle min jord kretsa omkring åt helvete i någon annans stackars solsystem
eller vadå missar man någonting annars?
 
 
Jag vet inte varför mina ögon är ledsna, mamma, kanske för att jag sov med smink fast det är så jävla dåligt eller kanske för att jag inte sett så mycket än och ändå inte förstår hur världen kan vara så smutsig och att det
ändå
finns så mycket för mycket att se
 
 
 

- Solen har fläckar och jag har svarta hål

   
Jag minns han som alltid sörjde och hur han grät över det och över mig på bussen
tills jag lade huvudet i hans knä och vi sjöng
You are the fugitive but you don't know what you're running away from
och inga kilometrar i timmen på motorvägen kunde lugna honom bättre än jag 
  
Jag minns han som alltid var ledsen över att jag skämdes och alltid ville prata om just det
medan jag inte ville prata om någonting annat än tv-program fast jag aldrig tittade på någonting utan honom
Och vi brukade skratta mycket tillsammans men i hans skratt fanns alltid en bitter illvilja i undertonen
eftersom han var för god för mig egentligen och det visste ju allihopa  
 
Jag minns han som alltid drömde om Argentina med alla bananbåtar och allt vin och trots att vi knappt kunde peka ut det på kartan så sa vi att vi kanske kunde åka tillsammans för jag kanske kunde följa med från en strand till en annan och från en horisont till nästa och allt det sade vi på telefon i trappuppgången
tills jag sprang ifrån honom och sen ångrade mig och sen gjorde det igen
  
Jag minns han som alltid visade framfötterna och alltid vägrade viska för någon annans skull än själva tjusningens och hur det fascinerade mig 
Och vi brydde oss ovanligt mycket om varandra han och jag
tills jag ljög för honom och låste in mig på toaletten
 
  
Det finns ganska mycket jag minns och jag minns som fan men jag undrar också
Jag undrar när jag tänker börja göra rätt för mig och sluta kväva allt som försöker växa med en blick som säger nej och ben som nästan går av hellre än tar sats och ett steg fram
  

- Mod som inte finns och allt man annars skulle göra

 
 
Jag vet, jag vet, jag vet hur det låter
och ni vet lika väl som jag att jag skäms
  
 
Jag vet att det finns så många saker att oroa sig för 
det som oroar mig mest är att jag inte bryr mig 
Nonchalansen bygger sandslott i mitt huvud och
det enda jag mest lägger tankekraft på är
den där gången när du drog upp din tröja
Och nu kan jag inte ens skriva poesi längre
fast i mitt huvud är en hel jävla stad
 
 
Jag har väl mycket att tänka på egentligen 
men mitt enda huvudbry är att du hade en skjorta som jacka
Och det var för kallt och jag kände på tyget
"Ja det är alldeles för tunt" sa jag 
fast jag bara ville känna på 
hur varm du lyckades hålla dig därunder
   
   

- Lördag och bevisbörda

 
Jag ger upp nu
på det där ni vet
struntar i det och snubblar vidare istället
Ni kanske undrar varför
 
För att det finns för många vackra kvinnor med för vanliga passioner
och det finns för mycket honom med undangömt 
mindervärdeskomplex som jag
aldrig kommer orka acceptera för att
jag är trött på hur han hanterar att inte känna sig likadan
Och han vet ju att vara likadan är det sista jag brukar göra 
 
För jag kommer ju inte skratta och slänga håret bakåt lite diskret och
jag kommer inte stå bland alla andra och dansa och le
Stampa takten med högra foten medan högra handen kramar ett
extremt jävla overcharged ölglas för att nästa dag
lägga upp en bild där jag är snygg och fräsch och skriva
"lite sliten efter fredagskvällen" hashtag fucking TIHI 
 
Jag orkar inte tänka på det och honom och därför tror jag att jag ger upp nu
Jag gillar inte känslan han ger mig av att jag borde vara mer som alla andra
för individualism är en fucking jävla dygd men det har väl inte han fattat än
 

- Hello daddy, hello mum

                      
                      
 
           
  
Det är väl stoltheten som lämnar dig först inne i dimman
så du målar mina tånaglar röda och kysser den adjö
 
För så fort du lämnat den bakom dig kan livet bli allt möjligt annat än vanligt
och kanske till och med allt möjligt annat än bra
Det kan bli virvel på riktigt och taxiresor med trefemmor och fascination
Kan bli tårar på kinder och för få nej och för många jajaja och kramar i kök och tabletter på
för många tungor som knyter sig och pratar i mun på varandra för att de hoppas
att den som skrattar högst och pratar mest kommer vinna ikväll
Utan konsekvenser är det fötter som bestämmer takten och det går och går och går utav bara fan då
 
"Din poesi är säkert bedrövlig", sade han
Och "ja, det kan väl tänkas" sade du
"men inte tillräckligt för du någonsin ska säga nej"
Och du övar bara med trevande steg på att inte göra just det
 
Det börjar nog med tånaglar och slutar kanske med att du 
vågar släppa ut någonting någon gång
trots att du är inte är där än
 
 

05.20

Att du fått ditt hjärta krossat två gånger är en svår sak för mig att komma ihåg 
När hösten är här och löven är gula
Eller äh okej det är ju fint
Men när nätterna är så kalla att dina armar
skulle behövas för att rädda
mina ben från alla frostskador som biter
Det är svårt att inte vara egoistisk
Särskilt för mig
 
För det är inte ofta man stöter på någon som är
helt jävla störd på ett helt annat sätt än en själv
Och det är ju helt jävla fascinerande
att man inte förstår varandra och inte är samma skrot eller korn
Tredje gången gillt?

Tidigare inlägg
RSS 2.0