Hanna

Vår

… så i kväll blir det fest sa jag, och du sa att du kanske skulle komma och då svarade alla löjliga känslor i min maggrop med en volt och jag började må illa och ångrade att jag sa någonting till dig från första början och sen såg jag dig och oj, trippelloop under bröstkorgen någonstans.

Sommar

… så nu är det fest sa du, och jag satt där på en liten ölback av plast och tänkte att det skulle vara fest om du satt bredvid mig istället men du pratade om öl och sen gick du medan jag satt kvar och fick huvudvärk av bandet som skrek inövade ord till publiken och jag tänkte på hur svårt allt kan vara fast vi skulle få plats i mitt tält.

Höst

… och han var på fest sa hon, och jag tänkte att jag var väl också på fest och varför vet han inte det bara för att det inte var just samma och vem ska han fråga om mig och vem ska säga till honom att han faktiskt inte är den enda som vill ha mig och att jag kanske inte heller vet om jag vill veta var han var?

Vinter

… så vi snubblade in på samma fest, och du höll mig i handen som en liten snöflinga men allt du visste om mig smälte och rann ur dina händer för det kändes väl inte riktigt som på riktigt, eftersom det känns som att det är vinter nu och dina händer är för varma för att vi ska orka med varandra någonsin mer.