- Till Lovisa och världen,

Favorittradition: Jul är mysigt, men också slentrian och överskattat. Min favorittradition just nu är du, jag och alla andra med en vattenpipa, en vinbox och tusen ljusslingor på min filt- och kuddmjuka balkong.

 

Favoritsmaskighet: Choklad. Kakor med choklad. Tårta med choklad. Jordgubbar i choklad. Frukt och choklad. Lovisa med choklad. Glass och choklad. Choklad.

 

Favoritkänsla: Du vet, den där. När han tittar på mig sådär så man vet att det inte bara är en tisdagsblick, du vet, när man bara vet. Eller precis efter den där handen; den där smekningen jag väntat på och precis innan det där lilla leendet som bara är till för mig. Den där känslan av att veta att jag är den enda som finns i hans världsbild just. den. sekunden. Känslan av att vara den alldeles vackraste mest åtrådda, fast jag har celluliter när jag sitter, mascara under ögat och för lång kjol som lämnar allt åt fantasin. Den. mest. åtrådda. känslan.

 

Tre ställen i universum där jag gärna lägger mig ned i tre minuter:

1. Min säng. Det sägs att det är något visst med mitt rum, och med min säng, att den har en slags dragningskraft som gör att man kan bli fast här en hel dag. Jag kan ligga här och titta på den väldigt lilla, begränsade världen runt mig som jag har byggt upp med bilder och häftmassa och vara inuti mitt eget huvud. Söndagar för självanalys eller hysteriska skratt en fredagnatt; platsen är min enåtjugo prinsess-säng i hörnet där.

2. Jag lägger mig säkert gärna i en park någonstans långt borta, kanske någonstans där luften är varm och dimmig fast ändå klar och stämningen är trött och dåsig men ändå levnadsglad. Där kan jag ligga med en kopp för starkt kaffe för sakens skull och med en roman lika tjock som livet. På en filt som är en flygande matta eller kanske en molntuss, mjuk och drömmande.

3. Var som helst bredvid dig.

 

Egenskap som jag älskar hos mig själv: Jag älskar många saker med mig själv, men vissa saker låtsasälskar jag bara. Min moral är en förutsättning för att jag ska kunna leva med mig själv. Jag uppskattar andras moral men jag älskar min ännu mer, en brist på andras moral framkallar mer uppskattning av min egen. Jag skiljer "rätt" från rätt och jävligt fel från allt annat och det är fint och jag tackar min pappa för det. Det är jag och min moral, och vi är faktiskt bästa vänner och älskare i vår rättfärdiga hemlighet. För det mesta i alla fall. Tror jag.

 

Där jag helst skulle vilja vara just nu: Jag skulle vilja vara med min mormor just nu. Skräckscenariot är att hon ligger ensam och sover ensam i sin ensamma lägenhet och det är mörkt och det är kallt till och med hos mig fast mitt fönster bara är väldigt lite öppet. Jag behöver krama mormor och se att hon mår bra.. Jag får dåligt samvete för vår sporadiska kontakt, fast jag bara är ett barnbarn som har hamnat så himla mycket i kläm. En mormor varar bara för evigt i en ram och i ett hjärta, men inte i ens verkliga vardag.

 

Imorgonbitti om jag fick välja själv:

Det här skrev jag i september: Skulle jag ta mitt helgrökningspaket cigaretter och skita i min regel, ta med mig en bok och åka till ett café i stan. Jag skulle sätta mig med en stor latte och läsa på en stol under en filt i tidig-höst-snart-borta-solen. Sen skulle jag äta en god middag med min mamma och tacka henne för att hon är så bra, och sen skulle jag få en uppenbarelse av fantastisk inspiration och skriva miljoner vackra ord på min kreddiga macbook.

Skulle jag ta en box vin och åka till Östermalm och du skulle vara hemma, och vi skulle koka spaghetti och röka under köksfläkten och prata om hångel och bara vara så himla tonårstypiska att det nästan gör ont, fast på ett bra sätt.

Person jag helst skulle krama en lång stund på tå: Jag vet och du vet och jag vet att du vet att jag vet att du vet vem som är lång och doftar alldeles för gott. Han som skickade ett sms för ungefär sju och en halv minut sen, just han.

 

Att se fram emot en ruskig dag: En ruskig dag ser man fram emot en bättre, helt enkelt. Eller dig.

 

Egenskap som jag hatar hos mig själv: Min beslutsångest och min feghet.  Det finns många saker jag gått miste om på grund av min oförmåga att vara modig för min egen skull.

 

Min hjärtebärare: Jag tror trots allt att det är jag som bär mitt eget hjärta. Det sitter rätt stabilt där till vänster någonstans och ibland hör jag det till och med i mina öron när det är tyst runt omkring.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Nu har jag läst detta etthundra gånger (om inte mer) och jag är nästan redan ungdomsnostalgisk även fast jag är mitt uppe i hela grejen. Flott som fan ju <3

2010-12-30 @ 10:16:15
Postat av: Anonym

Visan sjöng det där. Haha. Den var fin.

2010-12-30 @ 10:16:51

Vad har du på hjärtat?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0